Sangha – den tredje juvelen av Marie Ericsson

Buddha, Dhamma och Sangha kallas Triratana eller de tre juvelerna. I den här artikeln diskuteras bland annat om hur vi kan utveckla vår egen Sangha.

En dag när Ananda och Buddha satt tillsammans med några av munkarna, sa Ananda: ”Att ha beundransvärda personer som vänner, kamrater och kollegor, detta är hälften av det andliga livet. ”
”Säg inte det Ananda, säg inte det”, svarade Buddha, ”att ha beundransvärda personer som vänner, kamrater och kollegor är faktiskt hela det andliga livet. När en munk har beundransvärda personer som vänner, kamrater och kollegor kan man vänta sig att han ska utveckla och följa den ädla åttafaldiga vägen väl.”
Ananda var Buddhas kusin och personlige medhjälpare under 25 år fram till Buddhas död.

Att ha likasinnade vänner och kamrater är alltså något av det viktigaste som finns för att följa den buddistiska vägen. Det är svårt att upprätthålla sin meditationsträning ensam. Det är därför vi har en sangha, som träffas regelbundet. Sangha betyder ”församling”, det vill säga den församling som praktiserar Buddhas lära. I traditionella sammanhang tillhör bara invigda munkar och nunnor Sanghan, men i vidare bemärkelse räknas alla som praktiserar Dhamma som medlemmar. Att meditera och diskutera tillsammans ger stöd och inspiration. Det är också uppmuntrande att reflektera över att en obruten kedja av människor har praktiserat dessa läror och meditationstekniker i 2 500 år före oss.

Sanghan i Asien
I buddistiska tempel brukar man recitera verser som beskriver Buddhas, Dhammas och Sanghans egenskaper. Versen om Sanghan låter så här:
”De är den välsignades lärljungar som har tränat väl, som har tränat här och nu, som har tränat med insikt. Dessa är värda allt beröm, gästfrihet, gåvor och respekt. De ger upphov till att obeskrivlig godhet uppstår i världen. Jag bugar till Sanghan.”

I buddistiska länder är Sanghans roll mycket viktig i samhället. Folk kommer till klostren för att få råd och tröst i besvärliga livskriser eller för att få lite lugn och ro, kanske göra en kort eller lång retreat. Varje fullmånehelg är det fullt av folk som mediterar hela natten eller åtminstone försöker hålla sig vakna till fram på småtimmarna. I klostren påminns man om vikten av ett fridsamt liv, icke-våld, förnöjsamhet och meditation. Munkarna utför också riter vid födelse, giftermål och begravningar. I gengäld förser folket klostren med mat, tyg och andra förnödenheter och det gör man med stor generositet och glädje.

Sanghan i Västerlandet
All buddistisk undervisning är gratis men frivilliga donationer mottages gärna. Denna tradition från Asien följer vi även här i Västerlandet. Så att när vi i Vipassanagruppen ordnar retreater betalar man bara för reella kostnader som hyra av lokal, mat, administration och resor för lärare och personal. I övrigt jobbar alla gratis. Därför kan vi hålla våra kurser ovanligt billiga och även folk med låga inkomster kan komma. Men om man kan så lägger man en donation till lärarna och personalen i en skål på sista dagen av retreaten. Det kallas ”dana” och betyder generositet och det brukar fungera bra även här.

Ett problem som kan uppstå här i väst är att Sanghan ofta bara träffas på tysta retreater. Man hinner aldrig riktigt lära känna varandra på den korta tid som man får prata. Och trots att Buddha alltid förmanar lärljungarna att inte ägna sig åt onödigt småpratande eller skvaller, så är det genom talet som vi får kontakt med varandra. Därför vill vi i Vipassanagruppen gärna också ordna mer informella aktiviteter där Sanghan får en möjlighet att prata med varandra. Ett exempel är en promenad vi gjorde i Nackareservatet i Stockholm nyligen, som efterföljdes av meditation och mat hemma hos en av våra medlemmar. Det var ett gott initiativ som kommer att upprepas igen.

De flesta av oss har ju redan en umgängeskrets som vi har samlat på oss under olika skeden av livet. Ibland kan det kännas som om man har vuxit ifrån varandra och utvecklats åt olika håll, men det är svårt att bryta vänskapen ändå, bland annat för att vi är rädda för att bli ensamma. Med en Sangha finns det alltid vänner som man kan prata med om väsentliga ting, som t ex livsåskådning och buddism. Ett ideal är också att Sanghan ska kunna hjälpa varandra, t ex vid sjukdom eller andra kriser.

Förslag och initiativ
Men för att det ska kunna bli verklighet måste vi lära känna varandra bättre. Därför välkomnar vi i styrelsen alla förslag och initiativ till aktiviteter som kan förena oss. Om just du vill anordna någon aktivitet med något speciellt tema, så kan vi skicka ut tid och plats genom vår mailinglista som nu innefattar över hundra personer.

En buddistisk målsättning i livet är att utveckla goda egenskaper som uppmärksamhet, visdom, medkänsla och generositet och att leva ett bra liv tillsammans med vänner som strävar mot samma mål och försöker hjälpa varandra. Med det ökande intresset för buddism och Vipassanameditation behövs även personer som vill ställa upp och arbeta med anordnandet av retreater och andra aktiviteter. Det är också en form av generositet, att hjälpa andra att ta del av Dhamma. Tillsammans kan vi bygga en livaktig Sangha som utvecklar och följer den ädla åttafaldiga vägen väl.