Etik, meditation och visdom av Marie Ericsson

I alla tibetanska tempel brukar det finnas en bild som kallas för ”Livshjulet”. I navet av detta hjul finns tre djur avbildade; en röd tupp, en grön orm och en svart galt. De biter varandra i svansarna och dansar runt och det är deras dans som får Samsaras hjul att snurra i eviga cykler av återfödelse och lidande. Djuren symboliserar här tre mänskliga egenskaper, tuppen ärgirigheten, ormen är illviljan och grisen ärokunnigheten.

Tibetanskt livshjul
För att ta sig ur detta kretslopp måste man enligt buddismen utveckla tre andra hälsosammare egenskaper nämligen sila etik och moral,samadhi meditation och koncentration samtpañña visdom.

Sila
Etiken grundläggs genom 5 enkla träningsregler:

  1. Att inte döda levande varelser.
  2. Att inte stjäla eller ta det som inte är givet.
  3. Att inte tala osanning, baktala eller skvallra.
  4. Att inte begå sexuella handlingar som skadar andra.
  5. Att inte använda alkohol eller droger till den grad att man tappar omdömet.

Etiskt uppförande är absolut grundläggande om man vill praktisera en andlig väg. Man behöver bara tänka tanken hur världen skulle se ut om alla följde dessa 5 enkla och självklara regler.

Samadhi
Koncentration och meditation är viktigt för att förstå oss själva inifrån. Ordet vipassana betyder just att ”se in i” eller insikt. Vi inser genom introspektion hur våra tanke- och känslomönster upprepas och förändras och ibland leder till goda resultat, ibland till dåliga.

Andningen och kroppens tillstånd är ju det första som vi börjar iaktta när vi mediterar. Men tankar och känslor gör sig snart påminda och måste observeras. Ibland kan det verka som om det var omöjligt att meditera på grund av att man tänker hela tiden. Detta är en av meditationspraktikens paradoxer.

Första versen i Dhammapada lyder: ”Sinnet eller det mentala tillståndet är alltings förelöpare”. Det vill säga att alla handlingar föregås av en tanke eller känsla som styr handlingen. ”Om man talar eller agerar med ett sinne fyllt med hat eller illvilja följer lidandet precis som hjulet följer dragoxens klövar.”
Andra versen fortsätter: ”Om man däremot talar eller agerar med ett sinne fyllt med kärlek eller medkänsla följer lyckan precis som ens egen skugga som aldrig lämnar en.”

Detta betyder att tankar och känslor är oerhört viktiga i vårt liv eftersom de styr våra handlingar. Samtidigt kan man i meditationssammanhang säga att innehållet i våra tankar och känslor är helt oviktigt. Hur går det här ihop?
Man kan ställa sig frågan: ”Var kommer tankarna ifrån?” Jag har ännu aldrig hört någon som kan svara på denna fråga. Tankarna kommer oinbjudna. Vi kan inte säga till vårt sinne att inte tänka. Trots att vi uppenbarligen inte alls har någon kontroll över tankeprocessen har vi ändå för vana att identifiera oss med våra tankar. Jag tänker, tankarna är jag. Filosofen Descartes sa: ”Cogito ergo sum”, vilket betyder: ”Jag tänker, alltså finns jag”.

Buddhas lära vänder helt upp och ner på detta begrepp och påstår att vi inte alls behöver identifiera oss med eller proklamera äganderätt till alla våra tankar och känslor. Vi kan helt enkelt se tankarnas flod som en naturlig mänsklig process som ständigt pågår, ungefär som blodomloppet eller matsmältningen, och låta den flyta förbi utan åtgärd. Då kan vi förhålla oss till tankarna på ett helt annat och neutralare sätt. Detta betyder absolut inte att vi inte har ansvar för de handlingar som uppstår när vi redan har låtit en tanke övergå till aktion.

En äldre dam som jag känner, vars man nyligen hade dött, berättade för mig att under det sista året han levde och behövde ständig tillsyn, så hade hon ibland tänkt att det skulle vara skönt att vara ensam. Nu när han var död hade hon dåligt samvete för att hon hade tänkt så där. Jag kom då att tänka på att en av mina lärare som en gång sa: ”Om folk kunde se vad jag tänker ibland när jag sitter här framme, så skulle de inte vilja komma på mina retreater.”

Av detta kan man förstå att man inte behöver ta tankarna personligt, man behöver inte ha dåligt samvete för ”hemska” tankar som ilar förbi eller yvas över ”goda” tankar. Vet man detta kan man observera tankarna utan vare sig gillande eller fördömande. När man inte tar tag i tankeflödet,”hoppar på tanketåget mot okänd destination”, kan man känna lugn och koncentration trots att tankarna kommer och går, vilket de alltid gör.

Ibland ligger det någon stark känsla av att ha blivit förolämpad eller på annat sätt förfördelad bakom tankarna. Sinnet har då en tendens att börja mala och upprepa samma sak gång på gång: ”Hon sa det…, han gjorde det…osv. Det är ett jobbigt tillstånd som kan vara svårt att få stopp på, även om det så småningom upphör av sig självt. Men en metod är att istället för att koncentrera sig på innehållet i tankarna, försöka identifiera den bakomliggande känslan, namnge den och observera hur den påverkar kroppen, var man spänner sig t ex. Detta kan hjälpa till att förkorta den malande processen.

Om man mediterar på detta sätt med ett öppet och neutralt sinne, så leder det till den tredje av de hälsosamma egenskaperna:

Pañña
Visdom ur en buddistisk synvinkel betyder att känna till hur livet verkligen är beskaffat. Ett vist sätt att se världen kan vara att se den som en ändlös väv av orsak och verkan, där allt och alla är beroende av varandra för sin existens. Visdom är också att se tillvarons tre karakteristiska egenskaper, att den är förgänglig, ständigt otillfredställande och att den saknar ett oföränderligt jag eller själ. Det är också att vandra Buddhas Åttafaldiga Väg mot ett liv utan girighet, hat och okunnighet.